Druvor

Albariño

Denna druva är grön. Även kallad Abelleiro, Alvarinho Galego, Alvarinho, Alvariño och Azal Blanco. Druvorna är små, söta i smaken och ge viner av hög kvalitet. Druvan är inhemsk i Galicien och är primär i vindistriktet DO Rias Baixas. Dessa viner trivs också bra under en kortare tid på ekfat som då ofta blir mycket eleganta, fruktiga med balancerad syra.

Cabernet Sauvignon

Kungen av blå druvor. Cabernet sauvignon är världens mest erkända druva för produktion av röda kvalitetsviner. Druvan har sitt ursprung och är resultatet av en troligtvis spontan korsning av cabernet franc och sauvignon blanc. Cabernet sauvignon är mycket karaktärsfull, och man hittar den i stort sett i alla vinproducerande länder. De bästa cabernetvinerna produceras framförallt i Bordeaux, Napa Valley i Kalifornien och Coonawarra i South Australia, men det görs även högkvalitativa viner i andra delar av Kalifornien, i Chile, Italien, Sydafrika och på några platser i Spanien.

Cabernet sauvignon är inte främst känd för sin slösande frukt, utan snarare för sin förmåga att uttrycka en viss årgångs speciella karaktär, vinmakarens intentioner- vinifiering och lagring, samt växtplatsens speciella karaktär.

Viner gjorda av cabernet sauvignon brukar i regel vara kraftfulla. De är djupa i färgen, friska, smakrika och ofta sträva. Typiska cabernetaromer är svarta vinbär, cederträ och kaffe, men man kan även hitta toner som mynta, eukalyptus och grön paprika. Den sistnämnda framförallt i viner från svalare områden.

Chardonnay

En av vinvärldens stora favoriter är den gröna druvan chardonnay. Druvan hör intimt ihop med Bourgogne i Frankrike, där den också har sitt ursprung. Modern teknik har visat att druvan är en korsning mellan gouais blanc och pinot. Eftersom chardonnay är mycket anpassningsbar och ger relativt goda skördar i områden med vitt skilda klimatförhållanden är den mycket uppskattad av vinodlare världen över. Den är en mycket uppskattad blandvinsdruva och passar väldigt bra ihop med ek. Detta visar sig tydligt i en klassisk bourgogne som är lite av "facit" för hur en chardonnay ska smaka. Där är det brukligt att både jäsa och lagra vinet på franska ekfat. Chardonnay är också en av tre godkända druvor i Champagne, de andra två är pinot noir och pinot meunier, båda blå.

Chardonnay odlas flitigt över hela världen. Största odlingarna hittar vi i Kalifornien, Australien och i Bourgogne, Frankrike.

Viner gjorda av chardonnay kan uppvisa en stor smak- och doftvariation. I Chablis brukar man hitta toner av citrus och knappt mogna äpplen. I Bourgogne hittar man toner av melon, smörkola och en nötaktig doft. Nya Världen brukar ge förnimmelse av tropisk frukt.

Merlot

Trots att merlot är den överlägset mest planterade blå druvan i Bordeaux, har den fått spela en något undanskymd roll bakom cabernet sauvignon. Men tillsammans utgör de grunden till bordeauxblandningen som fått stå som förebild och ideal i vinvärlden.
Man brukar säga att cabernet sauvignon är vinets ryggrad medan merlot ger fruktighet och yppighet till vinet. Merlotbaserade viner blir i regel inte lika sträva som de med övervägande delen cabernet.

Merlot odlas lite varstans i världen och trivs i svalt klimat där den får tid på sig att mogna. Viner gjorda av merlot kännetecknas ofta av en rik fruktighet med inslag av; plommon, björnbär och solvarma jordgubbar, men också kaffe och tobak. Merlot mognar tidigt. 

Syrah

Syrahdruvan trivs i riktigt varmt och torrt klimat. Den är lätt att odla och ger bra avkastning. Trots detta är den ingen stor druva när det kommer till odlad areal. I Frankrike täcker den knappt 2 procent. Emellertid är det i Frankrike, närmare bestämt i Rhonedalen, som druvan presterar viner i toppklass. Det är också Rhonedalen som sannolikt är syrahdruvans ursprung, då den är en naturlig korsning av mondeuse blanche och dureza. Men det är i Australien den största arealen för syrahdruvor finns. Och arealerna ökar med druvans ökande popularitet. Faktum är att man under en period minskade arealen med syrah till fördel för cabernet. Även i Australien produceras syrahviner av högsta kvalitet.

Syrah odlas även i andra länder som USA, Argentina och Sydafrika om än i blygsam skala. I USA har man också märkt av det ökande intresset för rhonedruvor i allmänhet och syrah i synnerhet. Det finns till och med en sammanslutning av vinodlare som kallar sig för The Rhone Ranger och aktivt marknadsför just rhonedruvorna.

Syrahviner är ofta koncentrerade med intensiv fruktighet, markerad strävhet, dock ej så mycket som i cabernetviner, och hög alkoholhalt. I smak och doft kan man förnimma körsbär, plommon, björnbär, kaffe, choklad, vitpeppar, bränt gummi samt rökta charketurier. Vinerna från rhonedalen har framförallt en kryddig framtoning av peppar, lagerblad och rökta charkuterier, medan viner från Australien och USA har mer av druvans slösande bärighet och frukt. De europeiska vinerna är i allmänhet stramare i sin stil än de från Nya Världen.

Tempranillo

Rioja får nog anses som tempranillos andliga hemvist i Spanien trots att den odlas i stort sett över hela landet, ofta under andra namn som cencibel och ull de llebre. Druvan odlas även på andra håll i världen om än i mycket blygsam skala. I Portugal går den under namnet tinta roriz och är en viktig druvsort för portvin. Den används även för vanliga viner av hög kvalitet och odlas därför även i andra områden i Portugal. I Argentina förekommer den också.

Namnet har den från spanskans temprano vilket betyder tidigt. Tempranillo mognar vanligtvis redan i slutet av september drygt två veckor innan garnacha, den andra stora blå druvsorten i Spanien. Tempranillo ger friska, bäriga viner med toner av hallon och jordgubbar och till färgen blir de ganska ljusa. Som regel lagras tempranillo dessutom på amerikanska ekfat, vilket ger den för Spanien så typiska vaniljtonen i både doft och smak. I Rioja ger den inte speciellt lagringsbara viner i motsats till i området Ribera del Duero, strax söder om Rioja, där druvan ger ganska mörka och kraftfulla viner.

Bildkälla: Its